2022-09-12

Håll koll på ozonet

Det finns inga större konstgjorda källor till marknära (eller troposfäriskt) ozon. I stället bildas ozon genom kemiska reaktioner som involverar kväveoxider (NO_X), flyktiga organiska föreningar (VOC) och vissa andra ämnen i närvaro av solljus. Där det finns utsläpp av dessa så kallade ozonprekursorer finns det därför också en betydande risk för förhöjda ozonkoncentrationer. Värme och ökad solinstrålning under sommarmånaderna innebär också högre halter av ozon under denna period av året.

Ozonprekursorerna genereras vanligen i stadsområden genom utsläpp från vägtrafik och industriella processer. Höga ozonkoncentrationer förekommer dock inte bara i stadsmiljöer. Ozon kan färdas långa sträckor med vindarna, vilket gör det till en viktig luftförorening även i områden där det annars finns mycket låga nivåer av luftföroreningar. Faktum är att ozon också kan förbrukas genom reaktioner med andra luftföroreningar, så de högsta ozonnivåerna kan mycket väl förekomma på landsbygden där det inte finns några förbrukande reaktionsvägar tillgängliga.

Ozon har flera negativa effekter på hälsan, inte bara i höga koncentrationer utan också som ett resultat av långvarig exponering för måttliga nivåer. Det irriterar t.ex. andningsorganen, kan minska lungfunktionen, utlösa astma och orsaka luftvägsinfektioner. Det är också en viktig faktor för bildandet av fotokemisk smog. Dessutom skadar marknära ozon grödor och skogar, vilket kan orsaka betydande förluster för skogs- och jordbruk.

Precis som för många andra luftföroreningar finns det både nationella och internationella normer för koncentrationer av marknära ozon. För att ta hänsyn till de långsiktiga exponeringsaspekterna kan uttrycken för ozonnormerna dock bli ganska komplexa. För att ta Europeiska unionen som exempel så är målvärdet för skydd av människors hälsa 120 µg/m³ beräknat som "det maximala genomsnittet under 8 timmar under dagen", även om detta värde får överskridas upp till 25 dagar per kalenderår i genomsnitt under tre år. Målvärdet för skydd av växtligheten är ännu mer komplicerat. Notera också att EU:s ozonnormer talar om "mål" snarare än absoluta gränser. Detta beror på de komplexa, indirekta bildningsvägarna och den potentiellt långväga transporten vilket gör ozonföroreningar till en utmaning för det internationella samfundet snarare än något som en lokal eller till och med en nationell myndighet kan styra över på egen hand.

På gott och ont kan det dock också finnas mer okomplicerade gränsvärden för ozon att ta hänsyn till, som ger omedelbar återkoppling till allmänheten. Om vi fortsätter med EU som exempel finns det en skyldighet att informera allmänheten så snart ozonkoncentrationen på timbasis överstiger 180 µg/m³. Detta är särskilt värdefull information för personer med luftvägssjukdomar som astma, som då kan välja att stanna inomhus och begränsa sina fysiska aktiviteter. Vidare skall allmänheten varnas om timmedelvärdet överstiger 240 µg/m³. Sådana nivåer är besvärande för allmänheten i stort och sådana varningar kan t.ex. användas för att utlösa beredskapsplaner för hälsoskyddsmyndigheterna.

Slutsats: Se till att du vet vad som finns i luften även om du tror att du är långt borta från uppenbara källor till luftföroreningar!