2021-01-29

Långtidsprovtagning av dioxiner och koldioxid

Nya bestämmelser som de europeiska "BAT-slutsatserna för avfallsförbränning" (läs mer om det i en annan bloggartikel) kräver långtidsprovtagning av "polyklorerade dibenso-p-dioxiner och -furaner" (PCCD/F), men låt oss kalla det "dioxiner" för enkelhetens skull. Ett isokinetiskt prov tas från kanalen och dioxinerna fångas upp i ett adsorberande material. Specialmaterial måste användas och provtagaren, som i praktiken är en avancerad pump, måste styras.

Mätprincipen

En sådan produkt finns nu tillgänglig från OPSIS - DX100. Den består av en provtagningsenhet som monteras direkt på rökgaskanalen. Den följs av en gastork, en volymmätare och elektronik för att noggrant styra en ejektorpump som sitter i slutet av extraktionslinjen. På så sätt säkerställs att provet tas i samma takt som gasen passerar i kanalen. Det finns en behållare fylld med adsorptionsmaterial inuti provtagningsenheten, och det är där dioxinprovet fångas upp under drift. Efter en viss provtagningsperiod, vanligtvis 2-4 veckor men det kan vara upp till 8 veckor, byts behållaren enkelt ut mot en ny och skickas sedan till ett laboratorium för analys av dioxininnehållet, medan en ny behållare tillåter fortsatt provtagning. Volymmätaren registrerar den totala mängden gas som har provtagits vilket i kombination med provtagningstiden och laboratorieresultatet ger den genomsnittliga dioxinkoncentrationen i ng/m³_N.

Kostnadseffektiv provtagning även av CO₂

DX100 erbjuds också med möjlighet att fånga in CO₂. Detta används för att bestämma andelen fossil CO₂ i utsläppen. Detta kan vara av stort intresse för anläggningsoperatörer som förbränner blandade bränslen. CO₂-utsläpp av fossilt ursprung kan beskattas mycket högre än CO₂-utsläpp som härrör från biomassa, och i avsaknad av en väl styrd blandningsgrad kan skattemyndigheterna kräva en högre CO₂-avgift än vad som är nödvändigt.

DX100-tillägget säkerställer att CO₂-gasen i provet fångas upp i en annan behållare med ett annat material. Efter en viss provtagningstid skickas CO₂-provet till ett laboratorium för isotopanalys. Detta är av intresse eftersom kolet i CO₂ härrör från bränslet och därför avslöjar bränslets sammansättning.

Hur är detta möjligt?

Halveringstiden för ¹⁴C-isotopen är 5 700 år. I biomassa har sönderfallsprocessen knappt börjat, så den har i praktiken en ¹⁴C-nivå som är lika hög som i levande organismer. Däremot är fossilt bränsle flera storleksordningar äldre än halveringstiden, och allt ¹⁴C som det en gång innehöll har sönderfallit och det finns alltså inget ¹⁴C kvar. Om det inte finns några ¹⁴C-isotoper i provet finns det därför inte heller några ¹⁴C-isotoper i bränslet, som därför måste ha varit helt fossilt. Om nivån av ¹⁴C-isotoper i provet är densamma som i levande organismer är bränslet färskt och därför biomassa. Och om nivån av ¹⁴C-isotoper ligger däremellan kan andelen fossilt bränsle och biomassabränsle bestämmas och CO₂-utsläppen beskattas i enlighet med detta.

TA REDA PÅ MER

Vill du veta mer om OPSIS långtidsprovtagare för dioxiner och koldioxid? Läs mer på produktsidan eller kontakta oss så berättar vi mer!